Postcovid – rehabilitering
Malin Jansson 
Forskning kring hur yoga kan fungera som en rehabiliterande behandling vid covid-19 och postcovid är ett expanderande forskningsområde. Det finns forskningsstudier och kunskapssammanställningar (1–3), men behovet av forskning om rehabilitering efter postcovid är stort (4). I en kunskapssammanställning gjord vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från 2022 (5) behandling och rehabilitering av postcovid framgår att kunskapsläget är lågt och att det sammantagna vetenskapliga underlaget har mycket låg tillförlitlighet.
För att utforma en relevant och effektiv rehabilitering är kunskap om tillståndet och vad som orsakat tillståndet viktigt. När det kommer till postcovid är det inte möjligt att peka på en orsak. Har en person vårdats på sjukhus under sjukdomstiden finns förklaringsfaktorer som är kopplade till en längre tids intensivvård. Det kan röra sig om försvagade muskler eller påverkan av att du haft andningsstöd i samband med vård på sjukhus (6).
Vid lindrigare former av covid-19 finns flera hypoteser kring vad som kan ligga bakom långvariga symtom och postcovid. Några sådana är att en autoimmun sjukdomsprocess har utlösts, att den lågintensiva inflammationen blir ihållande, att covid-19 har gett upphov till en neurologisk skada samt att flera av kroppens organ har skadats (en så kallad multiorganskada) (6). I kommande artiklar kommer du kunna läsa om dels rehabilitering då en autoimmun sjukdomsprocess uppkommit dels rehabilitering vid respiratoriska symtom.
Individuell anpassning
Forskning om yoga som kompletterande behandling vid olika diagnoser eller sjukdomstillstånd, har som tidigare nämnts, ökat under de senaste tjugo åren (7). Yoga som kompletterande behandling vid postcovid är också ett expanderade forskningsområde. Eftersom postcovid uppvisar många olika symtom är det viktigt att rehabiliteringen anpassas efter individens behov och att den bidrar till ökad deltagande i rehabilitering (8). Yoga som intervention har goda förutsättningar för anpassning om den guidade yogaträningen sker individuellt.
Kontinuitet i träningen
Träning och att upprätthålla träningen på lång sikt är lägre hos individer med kroniska sjukdomar (9,10). För att uppnå kontinuitet i den föreslagna rehabiliteringen samt följsamhet i hemträningen bör den guidade yogaträningen ske på individuell tid under den tid interventionen pågår. I samband med den individuella träningen bör även uppföljning av hemmaträningen ske samt att klienten ges möjlighet att ställa frågor och få hjälp med övningar som hen uppfattar som krävande. Detta gör att en hög relationskontinuitet erhålls vilket skapar trygghet, delaktighet, respekt och säkerhet för klienten samt minskar risken för behov att söka upp akutvård (11).
Lämpliga övningar
Övningar som syftar till att expandera och stretcha bröstkorgen samt till att stärka andningsmuskulaturen i enlighet med Luan et al (12) kan användas i syfte att skapa avslappning i de sekundära andningsmusklerna som ofta blir spända vid stört andningsmönster. Framåtfällningar däremot kan uppfattas som obehagliga av deltagaren eftersom lungornas utrymme för expansion minskar. Men i rehabilitering som föreslås av WHO (13) samt av specialister från postcovid-kliniken i Oxford (14) omfattas framåtfällningar. Framåtfällningar skulle kunna vara en del av progressionen i ett rehabiliteringsprogram och skulle då syfta till att expandera och stretcha de interkostala musklerna på baksidan av bröstkorgen.
Andra behandlingsformer
Andra behandlingsformer skulle kunna vara lungrehabilitering (15,16) där forskning visat (låg-moderat evidens) att patienter med postcovid förbättrat sin fysiska kapacitet. Däremot råder ingen konsensus i utfall avseende lungfunktion, dyspné eller livskvalitet (16). Forskning har också visat att inspiratorisk muskelträning (IMT) hos patienter med obstruktiva lungsjukdomar ger ökad muskelstyrka, träningsförmåga, livskvalitet samt minskar dyspné (17). I en randomiserad kontrollstudie (RCT) från 2022 undersöktes IMT som en metod för rehabilitering vid postcovid (18) och utfallet visade att IMT skulle kunna vara ett alternativ för hembaserad rehabilitering.
Ansträngningsutlöst försämring (PEM)
En intressant aspekt att beakta vid rehabilitering är ansträngningsutlöst försämring (post-exertional malaise - PEM) (19). I en kommentar tar Gunnarsson upp kopplingen till postcovid och i en studie av Nehme et al. (20) från 2022 fann de att covid-19 var positivt associerat med både fatigue och ansträngningsutlöst försämring. Då PEM skulle kunna påverka kontinuiteten i träningen bör det ingå som en del av den inledande bedömningen av patientens funktionella förmåga.
Läsa vidare
1. Basu-Ray I, Metri K, Khanra D, Revankar R, Chinnaiyan KM, Raghuram N, m.fl. A narrative review on yoga: a potential intervention for augmenting immunomodulation and mental health in COVID-19. Vol. 22, BMC Complementary Med Ther. 2022 jul;22(1):1683-1701.
2. Capela Santos D, Jaconiano S, Macedo S, Ribeiro F, Ponte S, Soares P, m.fl. Yoga for COVID-19: An ancient practice for a new condition – A literature review. Complement Ther Clin Pract. 2023 feb;50:101717.
3. Shah K, Adhikari C, Saha S, Saxena D. Yoga, immunity and COVID-19: A scoping review. J Family Med Prim Care. 2022 maj;11(5):1683.
4. The Swedish Society of Medicine. Berzelius symposium 106: Rehabilitation of post-covid-19 condition - an update of knowledge, Stockholm 13th January 2023. Stockholm: Svenska Läkaresällskapet; 2023. [citerad 19 april 2023]. Hämtad från: https://www.sls.se/globalassets/sls/sls/bz-106-abstractbook_rehabilitation-of-post-covid-19-condition.pdf
5. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Postcovid - behandling och rehabilitering. En evidenskarta - juni 2022. Stockholm; SBU; 2022. SBU Bereder; 328. [citerad 19 april 2023]. Hämtad från: www.sbu.se/328
6. Fraser E, Davies H. Vad är postcovid? I: Kliniken för postcovid i Oxford, redaktör. Post-COVID: en självhjälpsguide. Västra Frölunda: Tukan förlag; 2022. s. 7–23.
7. Cramer H, Lauche R, Dobos G. Characteristics of randomized controlled trials of yoga: a bibliometric analysis. BMC Complement Altern Med. 2014 dec;14(1):328.
8. Barker-Davies RM, O’sullivan O, Pumi K, Senaratne P, Baker P, Cranley M, m.fl. The Stanford Hall consensus statement for post-COVID-19 rehabilitation. Br J Sports Med. 2020 maj;54:949–59.
9. Brawner CA, Churilla JR, Keteyian SJ. Prevalence of physical activity is lower among individuals with chronic disease. Med Sci Sports Exerc. 2016 jun;48(6):1062–7.
10. Andersson M, Stridsman C, Rönmark E, Lindberg A, Emtner M. Physical activity and fatigue in chronic obstructive pulmonary disease - A population based study. Respir Med. 2015 aug;109(8):1048–57.
11. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Kontinuitet i vården: En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm; 2021. SBU Utvärderar; 329. [citerad 21 april 2023]. Hämtad från: https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/kontinuitet-i-varden/
12. Luan X, Tian X, Zhang H, Huang R, Li N, Chen P, m.fl. Exercise as a prescription for patients with various diseases. J Sport Health Sci. 2019 sep;8(5):422–41.
13. WHO Regional Office for Europe. Support for rehabilitation: self-management after COVID-19-related illness, second edition. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2021. [citerad 15 mars 2023]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/344472
14. Tucker E. Att hantera andnöd. I: Kliniken för postcovid i Oxford, redaktör. Post-COVID: en självhjälpsguide. Västra Frölunda: Tukan förlag; 2022. s. 52–73.
15. Nygren-Bonnier M. Pulmonary and cardiovascular rehabilitation of patients with Post COVID-19 Condition. I: The Swedish Society of Medicine, redaktör. Berzelius symposium 106: Rehabilitation of post-covid-19 condition - an update of knowledge, Stockholm 13th January 2023. Stockholm: The Swedish Society of Medicine; 2023. s. 10.
16. Chen H, Shi H, Liu X, Sun T, Wu J, Liu Z. Effect of pulmonary rehabilitation for patients with Post-COVID-19: A systematic review and meta-Analysis. Front Med. 2022 feb;9:837420.
17. Beaumont M, Forget P, Couturaud F, Reychler G. Effects of inspiratory muscle training in COPD patients: A systematic review and meta-analysis. Clin Respir J. 2018 jul;12(7):2178–88.
18. McNarry MA, Berg RMG, Shelley J, Hudson J, Saynor ZL, Duckers J, m.fl. Inspiratory muscle training enhances recovery post-COVID-19: a randomised controlled trial. Eur Respir J. 2022 okt;60(4):2103101.
19. Gunnarsson LG, Julin P, Norén T. Inflammation, långvarig trötthet och värk - uppdatering av kunskapsläget. Läkartidningen. 2020;117(49–50):20008.
20. Nehme M, Chappuis F, Kaiser L, Assal F, Guessous I. The Prevalence, Severity, and Impact of Post-COVID Persistent Fatigue, Post-Exertional Malaise, and Chronic Fatigue Syndrome. J Gen Intern Med. 2023 feb; 38(3):835–9.