Förra veckan var fylld av underbara saker. Jag låg i takt med företagets marknadsföringsplaner och torsdagens Yoga i trädgården blev lika fin som alla andra hittills varit. Min underbara vän Ann kom på besök och vi hade tre dagar med loppisbesök, god mat, vänskap, gemenskap, skratt och tårar. Vi fyndade åt oss själva och till nära och kära. Den äldsta son fick nycklarna till sitt nya hus och under helgen flyttade han in. Släpvagnen gick igenom besiktningen. Jag unnade mig en massageterapeutisk behandling. Allt var bara på topp. Kroppen och sinnet fylldes av frid.
Samtidigt var det många individer, möten och energier på olika nivåer. Ni vet hur det kan bli när många ska samsas om en mindre yta. Alla har sin bild av hur saker ska genomföras och gå till. Det gråa och regniga vädret bidrog i sin tur till att det fanns stress i luften. Att hinna med saker mellan skurarna.
Men när allt flyter på och det händer roliga och positiva saker hela tiden. När jag vill vara med och känna glädjen. När jag glömmer bort den energi som går åt. När jag några dagar efteråt blir ofokuserad. När jag kommer på att jag slösat mer energi än jag lagt till. Då kommer tvivlen som föder tankarna om att jag ligger efter och att jag inte kommer vidare. Att jag är där igen - att jag inte kan skapa min egen frid mitt i stormen.
Men så väcks något inom mig. Jag kommer på att det faktiskt är okej att ta det lugnare några dagar. Jag börjar fokusera på det fina och underbara som veckan har gett. Jag vänder min uppmärksamhet inåt och hittar tillbaka till min inre tysta och rofyllda plats. Jag känner sakta hur energin återvänder och jag säger till mig själv att allt är som det ska vara. Jag sätter mig vid datorn och orden strömmar ur mina händer igen. Jag är på gång igen.
Åter väcks mina tankar kring den kurs som jag planerar. En kurs som vänder sig till dig som vill utforska ditt inre och se om även du kan hitta den tysta och rofyllda platsen dit du kan vända dig när det händer mycket runt omkring. Jag vet att den finns hos mig. Jag vet att den hjälper mig. Trots att jag ibland glömmer att vända mig dit när livet kräver mer energi än jag fyller på. För det är där jag hushållar med min energi och det är där jag fyller på med ny energi. Jag tänker på metaforen om sann frid:
För sann frid är inte frånvaron av storm. Sann frid är att hitta lugnet mitt i stormen.
Nyfiken? Det kommer snart att komma mer information. Vill du vara säker på att du får den? Då kan du hänga på mitt nyhetsbrev - Rofyllda notiser.
Sandviken 6 juli 2023
Kategorier: : Reflektioner