Hur andas du idag?

I de flesta sammanhang i dagens samhälle är vår andning och vårt andetag bortglömt. Detta trots att det är den funktion som vi klarar att leva kortast tid utan. Om andningen upphör och hjärtat slutar slå uppstår allvarliga skador på hjärnan redan efter 4–5 minuter, slår hjärtat klarar vi lite längre. Så det är uppenbart att andning är liv, andning är hälsa och välmående.

Vi behöver dock inte tänka på att vi ska andas. Vi andas utan att bry oss. Tänk om vi behövde göra det. Att hela tiden vara uppmärksam på att vi ska andas. Det skulle inte bli mycket tid över till annat. Men trots att andningen är ofrivillig, så är det en av få kroppsfunktioner som vi kan påverka med vår vilja. Den ofrivilliga andningen, när du kopplar bort och låter andetaget flöda fritt, kan gör att du återfår ett normaliserat andningsmönster. Men det kan också göra att andetaget blir slumpartat och oregelbunden. Så vi behöver göra både och.

Andning handlar om att upprepat andas in och andas ut. Gång på gång. Det fungerar tack vare att det finns funktioner i kroppen som tar över när vi inte längre andas medvetet, det är omedveten eller ofrivillig funktion som gör att vi inte slutar att andas. Andningen är också en av få funktioner i kroppen som vi även kan påverka, vi kan andas medvetet. Det gör också att vi kan använda andetaget för att påverka andra funktioner i kroppen. Som när vi blir stressade; andningen blir oregelbunden, landar högt upp i bröstkorgen och hjärtat slår snabbare. Genom att ta kontroll över andningen och medvetet börja andas långsammare och flytta andetaget längre ner i bröstkorgen, ner mot magen, kommer vi bli lugnare, hjärtat kommer börja slå långsammare och vi får kontroll över våra tankar.

Vi andas alltså för att leva. Andningen är en energigivande process med utbyte av syre-koldioxid och bidrar därför till att upprätthålla balans (homeostas) i kroppen. En process som inte är unik för människan utan är central för allt levande på jorden. Även organismer som inte har lungor har ett gasutbyte. Det är många funktioner och vävnader som är beroende av vårt andetag.

"Enbart nervsystemet som till vikt och yta inte utgör en större del av kroppen kräver 40% av det syre vi andas för att hålla god funktion, nervsystemet kräver lika mycket syre dygnet runt. […] Andningen påverkas, påverkar och skapar förutsättningar för alla processer i vår kropp." (Borga & Norberg, 2022, s. 5)

Andningen kan vara vägen in till människans fulla potential och kapacitet. En andning som på något sätt är begränsad kan också leda till begränsningar i kropp och sinne. Effektiva och mättade andetag ger upphov till energi och kraft. Genom att vi via andetaget tar in syre i kroppen tar vi in bränsle till kroppens celler och skapar förutsättningar för energiutbyte i kroppen. Andetagens djup, rytm, kurs och grad bestämmer påverkar dock hur kroppen får sin energi.

Så, när tänkte du ärligt på hur du andas sist? Hur ofta stannar du upp, känner dina andetag och reflekterar över hur du andas? Här är en övning (fritt efter Norberg, 2022, s. 38) som du kan göra när som helst under dagen.

Börja med att sätta dig bekvämt.
Rör lite på kroppen så att den hamnar i ett läge där du känner att du kan andas.
Slut ögonen.
Stäng munnen, slappna av i käkarna och låt andetagen komma och gå via näsan.
Ta så fem djupa andetag, så djupa du bara kan genom näsan.
Öppna ögonen.
Känn efter hur du känner dig i kroppen och sinnet.

Dela gärna dina erfarenheter, upplevelser kring andning eller denna övning. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig via info@rofylltrum.se.

Referenser

Borga, H. och Norberg, U. (2022) Andningscoach: Andningskraften (opubl. utbildningskomp). Axelsons Institute.

Norberg, U. (2022) Andas: Livet händer mellan två andetag (2 uppl.). Stockholm: Bazar.

Olsson, A. (2019) Medveten andning – grunden för hälsa, energi och harmoni (3 uppl). Sorena.

Sandviken 3 oktober 2022